Kanske borde byta namn till söndagsbloggen(?) Känns som att söndagar är de enda dagarna jag har, eller ja tar mig tid att skriva något här emellanåt. Får nog välja pensionärerna endast som min målgrupp om jag tror att jag ska få någon ledig kväll i veckan överhuvudtaget framöver. Men förmodligen är jag bara lite småbitter över att den förbaskade förkylningen envisas med att hänga kvar. Småsnörvlig och småkraxig, segt som faan rent ut sagt! And it sucks, big time. Det kliar frenetiskt i kroppen efter att få komma igång med träningen igen. Så trist att behöva ta time out för att sedan börja om när man vart så toktaggad på detta. Well, two weeks to go av Hälsokursen, endast en vecka kvar av ordinarie praktiktid och bara tre och en halv vecka innan sista dagen i skolan(!) - för den här gången. Om det blir mer plugga av för min del återstår dock att se, men snart har jag ännu en utbildning avklarad och om jag får säga det själv - som jag fixat med bravur trots kopiösa mängder av motgångar från första början. Med bravur gjorde också Sverige precis första målet i VM-finalen(!) - nu börjar det hända grejer! Så på återseende gott folk.

Idag har jag spenderat en heldag utomhus för första gången på två veckor - vilket var på tiden då jag börjat klättra på väggarna här hemma. Fick leka av mig en aning igår då jag fick i uppdrag att baka en tårta till Lukas födelsedagskalas, men det dämpade ju bara kliet i fingrarna tillfälligt. Efter två veckors soffnötande med filmmarathon i det oändliga är jag in big need av lite fart och fläkt igen. Fortfarande smått snörvlande och kraxande men bra mycket bättre fick jag åtminstone en ordentlig dos D-vitamin denna fantastiska söndag! Efter en tur ut till Ekerö sommarstad för att kika på en minivilla för uthyrning styrde jag och systeryster sedan kosan mot Drottningholm för riktig lyxlunch (se bilden nedan) följt av glass och kaffe i gräset vid vattnet och en privat guidningstur genom slottsparken av syster herself. En hel massa härligt slappande i ryggläge resten av eftermiddagen (jag somnade nog till och med en stund) för att avslutningsvis landa inne i biomörkret smått dreglande framför Fast and furious 5 - rekommenderas. Och sitt för guds skull kvar tills eftertexterna rullat en stund! Vin Diesel är i alla fall fortfarande min stora favvo utan tvekan. Imorgon tänker jag vara tillbaka på Hideaway för att åter igen köra några ordentliga träningspass med mina hälsokämpar - och vi håller tummarna för strålande solsken!

Så strålar solen åter igen. Jag som antagligen vart den enda som gillat vädret som varit den senaste veckan då jag spenderat i princip varje dag som ett enda långt filmmarathon i sällskap av min envisa förkylning. Nu känner jag mig inte febrig längre i alla fall vilket är ett framsteg, men helgen kommer ändå utan tvekan få passera i lugnets tecken eftersom jag fortfarande hostar som att lungorna ska komma upp. Böcker har jag förvisso att läsa i massor, men filmtipsen börjar sina och jag är rastlös utan dess like. Godis har jag också smällt i mig, i kopiösa mängder, så till den grad att jag inatt faktiskt mådde illa(!) En promenad är nog på sin rätta plats idag, både för att få röra sig och även insupa lite d-vitamin när möjligheten faktiskt serveras.

Valborgsmässoafton spenderades snörvlandes med la familia samlad på GRILL här i Stockholm med senare besök på Skansen lagom till brasan tändes på. Efter två veckors sommarvärme och strålande solsken bjöd denna sista april som vanligt på lägre temperaturer och en och annan regnskur. Som ett brev på posten övergick min pollenallergi till en tokförkylning lagom till första maj. Som att jag inte vart tillräckligt med sjuk denna våren(!) Så nu sitter jag här åter igen med raggsockorna på, ett berg av snytpapper och mina vänner Otrivin, Nipaxon och Alvedon. Träningen hamnar åter igen på efterkälken, men i dagsläget känns det som att jag har bättre saker att gräma mig över. Igår skickade jag i alla fall in en jobbansökan och på sätt och vis håller jag verkligen tummarna för att det blir något av det här om än det kanske inte är helt optimalt. Det skulle i alla fall ge en viss trygghet och allt är en erfarenhet i sig. Spånar annars på hur jag ska fortsätta mitt arbete på Hideaway. Möjligheter finns det massor av, det är egentligen bara fantasin och min egen drivkraft som kan sätta gränser har Micke gjort klart för mig. First up på priolistan är i alla fall någon form av sommarkurs som jag ska försöka påta ihop imorgon är tanken. Eftersom jag med mitt kraxande och snörvlande helst bör hålla mig long gone från civilisationen har jag bett om viss dispens och kommer hålla mig hemma tills jag åter igen är piggelin. En hel del tid för framtidsplanering med andra ord!

Påskhelgen var så över och fort gick det, som alltid när man planerar att ha trevligt. Efter många om och men tog jag mig änteligen ner till Skåne och en helg som bjöd på strålande solsken, sommarvärme och mat i massor! Där rök de kilona och centimetrarna liksom. En dagstur till Köpenhamn hann vi också med, som självklart avslutades med glass och wienerbröd med chocolääääde! Mycket gott att äta har det minst sagt blivit. Nattåget hem i måndags bjöd dock på någon magsjukevariant som kompensation, så allt som allt ligger jag kanske plus minus noll nu trots allt!? Har insett att jag nog får sluta att experimentera med både det ena och det andra om det ska bli något av nånting alls. My way is the only way, åtminstone för mig. Bikinisäsongen närmar sig ju annars med stormsteg och ett nytt sådant inköp blev av under långfredagen. Kickade även igång Cissi med ett butkiller-pass samma dag, skrattade ihjäl oss åt fåntratten som tagit fram träningen gjorde vi nog mer än verkligen tränade förvisso, men svettigt var det i alla fall. Får se om jag lyckas klämma in den timmen i schemat veckorna framöver, vore ju klart intressant att testa köra hela 4-veckors programmet någon gång. Men först back to basics och komma in i rutinerna åter igen.

Änteligen hyfsat piggelin! Visst går jag fortfarande runt och smånyser om dagarna samt kraxar om mornarna, men jag känner mig i alla fall inte helt söndermosad i huvudet och kroppen längre. Ett lättare träningspass i måndags efterföljt av vila tisdag, ett tuffare pass i onsdags och 5 km lättare jogging på löpbandet igår. Idag tänker jag ge mig ut med löparskorna på barmark för första gången i år. Och när passar det bättre om inte en dag i strålande solsken när termometern visar på 15+ i skuggan innan lunchtid. Har laddat med vaniljyoghurt, müsli och kokta ägg - efter många om och men(!) Har ni någon gång glömt bort att ni börjat koka ett ägg förstår ni vad jag menar. Jag hann dock komma till minnes innan det vart omelett på väggarna som tur var. Anyhow - påsken närmar sig med stormsteg och jag planerar att dra söderut. Till bästa skåningarna! Hur mitt fit-for-fight-projekt ska gå ihop med påskmust, påskägg, påskgodis och en makalöst dregelframkallande påsktårta som jag tänkt mig få slänga ihop (se bilder nedan), återstår dock att se. Men förhoppningsvis får jag lite hjälp på traven med några DVD's som jag önskat få låna med mig under långledigheten. Så snart Cissi har du din alldeles egna PT i ditt eget vardagsrum, då finns ingen återvändo!

Efter många om och men fick jag mig en hel helg att återhämta och vila upp mig på. Fantastiskt! Förhoppningsvis kan jag vara hyfsat piggelin på måndag igen och redo för en ny vecka och nya tag. En hel vecka utan någon som helst träning gör att det kryper i kroppen samtidigt som jag inte har någon ork alls. Helknasig känsla. Har tillbringat dagen hemma nerbäddad och bara fixat med det nödvändigaste, lite mejlande och lite tvättande. Fick senare middagsbesök av systeryster så här har mumsats tigerräkor och halloumi i massor. Romantiska komedier har fått stå för underhållningen och vad passar egentligen bättre när man inte är helt kry. Trots att jag sovit i massor under dagen kommer jag antagligen slockna när som helst, men så har jag ju några dygns sömn att plocka igen från den senaste månaden också.

"..sist men inte minst vill jag önska dig en jättetrevlig kväll och hoppas att du snart känner dig piggare. Det är verkligen roligt att fått möjligheten att träffa dig. Du är alltid så glad och positiv och sprider hela tiden sådan härlig energi runt omkring dig. Det kände jag redan första gången jag träffade dig vilket också fick mig att vilja följa med på det här tåget."

En av mina duktiga hälsokämpar hörde idag av sig via mail med en del frågor och funderingar och avslutade det med vad som kan läsas ovan. Jag har antytt det förut, så behöver jag ens tala om att jag älskar mitt nya yrkesval! Det behövs ett sådant litet gensvar för att det ska väga upp alla dessa timmar man jobbar och sliter. Kan det finnas något bättre än att vara en inspiration för och motivera andra människor till att vilja förändra sin livsstil i en positiv riktning!? Nog för att jag i dagsläget är i behov av en rejäl vitaminboost och kanske ännu hellre en månads semester på Hawaii(!), men ett litet mail kan ibland göra precis det lilla som faktiskt behövs. På den sista tiden har ni blitt en liten skara som lovordar mig vecka efter vecka och det både värmer något oerhört samtidigt som det är fantastiskt kul att få höra. Det motiverar om något att både orka och våga fortsätta att slita vidare, men framförallt att älska det jag gör!

Efter helgens feberkänningar tog jag mig en ordentlig funderare och sa sedan upp ett antal fasta jobbtider. Att slita hund 12-16 timmar om dagen, 7 dagar i veckan, tar på krafterna. Att hålla på och jaga runt som en dåre för att emellanåt kunna byta bort ett pass tar sjukt mycket tid. Men framförallt tar det helt kopiöst med energi! Och att själv ställa upp med jämna mellanrum när ingen gör detsamma för dig är värdelöst. Så utan någon större tvekan sa jag helt enkelt ifrån mig mina fasta fredagar och lördagar, vilket nu kommer ge mig en hel massa mer helg framöver. Men eftersom det är en månads uppsägningstid är det fortfarande inte spikat om jag kommer kunna vara helt ledig över påsken. För 5 ynka timmar en lördag är det tydligen inte en endaste i hela jäkla Stockholm som kan tänka sig ta på sig. Suck! När man inte längre känner att det är kul att gå till jobbet är det hög tid att göra något åt det. Never forget helt enkelt.

Vi är redan inne på dag 3 i ny månad och jag kände att det vart dags att plocka bort snön även här på bloggen. Så i ny skrud intar jag april och ser till att åtehämta mig från den gångna hektiska månad som just passerat och laddar batterierna för en vår full av ovisshet och förhoppningsfulla förväntningar! Skolan är snart ett minne blott och det är dags att börja jobba på heltid snart igen. Vad det blir och var det blir återstår fortfarande att se. Har du några tips tar jag tacksamt emot dessa! Annars är det nu 8 veckor kvar av praktik, hälsokursträffar och egen kom-i-form-träning (följ denna här). Mina hälsokämpar har fått en riktig rivstart med fyra tuffa träningspass som fått dem att känna träningsvärk i muskler de inte visste de hade, men också fått sig en tankeställare vad gäller sin kosthållning med hjälp av bland annat Isodieten. Under veckan har jag även startat upp de individuella träffarna där vi framförallt går igenom deras mål med de här 10 veckorna och lägger upp individanpassade träningsprogram att kunna köra efter utöver våra gemensamma pass - allt för att de ska få ut så mycket som möjligt av dessa veckor. Själv har jag fantastiskt trevligt alla dar och om än det kommer kännas vemodigt när allt är slut ser jag verkligen fram emot att få utvärdera alla mina projekt i slutet av maj!

Efter en vecka med en hel massa sol som snabbt töat bort vintern har den visst gjort comeback under natten, om än bara med någon centimeter. Vit är backen och termometern står stilla strax under nollstrecket. Kanske får jag använda mina nya vinterskor trots allt (de jag trivts som fisken i vattnet i under vintern höll inte ihop och jag hade turen att kunna reklamera och få ett par likadana nya). Ljusare har det annars blivit ändå då vi vred fram klockan en timme igår, något jag märkte väl tydligt på väg hem från jobbet strax efter 18-tiden och det fortfarande var helt tokigt ljust ute. Men ack så härligt. Ännu ett tecken på att sommaren, eller i alla fall våren, snart är här!

Idag ligger jag nerbäddad under täcket med persiennen neddragen och låter film efter film underhålla mig till den grad jag orkar bli underhållen. Kroppen är trött, huvudet är trött och till på köpet har jag en förbannad mensvärk(!) Som jag skrev tidigare i veckan har jag lite för många bollar i luften nu för att kunna hålla dem flygande, så komvux-kursen kommer antagligen, trots allt, få vänta till senare i vår då jag förhoppningsvis har tid att hänga med redan från början vilket jag med viss eftertanke konstaterat är omöjligt i dagsläget, hur mycket jag än skulle vilja. Dygnet har trots allt inte mer än 24 timmar om än jag ibland önskar det hade fler. Har tagit dagen som den kommit och låtit kroppen bara vilat och laddar annars mentalt för en ny vecka med bl a Hälsokurs-start imorgon. Men innan dess, oj vad jag ska sova!

Kvällens middagsmeny hittar ni här, vilken var på god väg att inkludera riven tumme. Som vanligt har jag ingen koll på vad jag gör och hur jag gör och lyckades med andra ord även riva ner en del av tummen bland limeskalet. Vore ju sjukt ospännande annars!

Har lite fööör många bollar i luften nu känner jag. Praktikperiod på heltid med projektet att driva en hälsokurs under 10 veckor med allt vad det innebär i planering samt hinna med projektet Me Myself and I att bli fit for fight på 90 dagar och blogga om hela balunsen också, vilket i sig skulle behöva vara ett heltidsprojekt(!) Detta utöver denna blogg som jag redan är rätt kass på att uppdatera med väsentligheter och rolig läsning, för att inte tala om de omtalade icke-existerande bilderna som borde pryda varje dag(!) Jag jobbar ju också, inte bara på ett ställe, men på tre olika ställen varav, som tur är, ett av dessa är lagt på hyllan tills vidare. Känner lite att det räcker med två i dagsläget. Som om allt detta inte var nog kommer jag på måndag börja plugga. Ja inte den utbildningen jag redan går då förstås, nä nu ska jag läsa in Naturkunskap B på komvux. Dock på distans via Jensen Eduacation, men det är ändå en kurs på 100 gymnasiepoäng som ska tryckas in på 4 veckor. Varför i hela friden då(!?) tänker ni nu. Helt enkelt för att ha möjligheten att söka mig vidare för nya utmaningar när den här terminen är till ända den 17 juni. Mer info om det lär avhandlas längre fram när det blir aktuellt. Ja just det, sen söker jag ju fortfarande en bostad också. Jag står ju inte på gatan så helt akut är det väl inte, men ändå inget som bara kan läggas på hyllan heller.  Plussa sedan på vardagen med äta, sova, tvätta, städa eller typ bara vara. Så vad säger ni, ingen som har något mer åt mig att göra!?

Så vart helgen till ända och systeryster har förflyttats till bror med sambo. Lördagen startade vi med att sätta ihop ett träningsprogram som hon också fick köra igenom och vi bokade även in henne på några klasser att köra till veckan. Träningsvärk kände hon av redan imorse och förhoppningsvis håller den i sig till imorgon. Ska jag själv bli piskad i 90 dagar, kan jag ju få piska någon annan i 90 dagar(!) Bör väl kanske tilläggas att hon ställer upp frivilligt. The Fighter på bio fick sedan avsluta kvällen innan vi, väl hemma ramlade i säng. Idag har jag gått lite som i en dimma mest hela dagen, trött i kroppen och seg i knoppen. Har efter en eftermiddag på jobbet landat hemmavid med tekopp och hembakt semla samtidigt som jag precis skickat iväg beställningen på Isodieten-böcker till deltagarna i kursen(!) Man är just en snygg förebild. Men trots allt så förespråkar jag ju inte heller att man ska avstå det man tycker är gott och för de flesta handlar det oftast om att lära sig att begränsa sig och lägga till goda vanor hellre än att plocka bort dåliga. Märker hur jag öppnar för en diskussion här, men det gör jag bara mer än gärna. So hit me!