Ja se snön, den bara vräker ner! På en kvart har det gått från tråkigt regnblask till ett vitt täcke som lägger sig över de bortregnade höstfärgerna som inte såg alltför happy ut längre. I köket sitter jag med min tekopp med honing i och har svårt att inte stirra mig blind på de vita fluffiga flingorna som faller där utanför. I 29 år har jag sett snön komma och gå, upplevt både snörika och snöfattiga vintrar men fortfarande är det något med dessa flingor som gör mig så fascinerad. En bra känsla kryper sig in på kroppen och jag blir bara glad. Kanske inte på samma sätt och i samma utsträckning som när jag var litet barn, men ändå - glad! Har precis ätit en sen frukost och skummar nu igenom bloggar till tonerna av Monica Zetterlund. Om nån halvtimme ska jag bege mig iväg för ännu en arbetsdag. Fotografering är första punkt på schemat. Nu undrar ni kanske vad detta handlar om och hur det är relevant på min praktikplats. Well, ett smakprov på detta kanske kommer upp här sen ikväll.