Sitter här med ett blött öga och blandade känslor efter film no 2 för dagen. Livsverket tåls att se, kanske till och med mer än en gång, om man är i mood för amerikanska känslosvallande moralkakor vill säga. Jag försöker oftast hålla på alla dessa känslor som bara väller fram när jag ser den här typen av filmer (Why? Ja säg det..!?), men i slutändan sitter jag ändå alltid där med minst en tår i ögonvrån. Jag vill också ha ett livsverk. Något att ägna all överbliven tid åt. Något jag kan plocka upp, fortsätta med när jag är i behov av rekreation. Något att ta sin tillflykt till när det som bäst behövs. Jag vill verkligen ha ett hus vid havet. Hur ska det gå till? Egentligen är det ju inte stört omöjligt(?) Det är väl bara att bestämma sig!? Det finns så mycket jag gärna skulle gjort annorlunda, men samtidigt har jag svårt att säga att jag ångrar något.. Självklart finns det alltid något man ångrar, men nu lever vi ju i en värld där klockan dessvärre inte går att skruva tillbaka. Inte heller går den att skruva framåt. Men kanske det ändå är det bästa? För hur kul skulle det vara att faktiskt veta om du kommer få ditt livsverk eller ej i detta livet!? För i slutändan blir man ändå alltid besviken när saker och ting tar den vändning man minst av allt hoppats på(!) och då kanske det faktiskt är bättre att åtminstone kunna få drömma..!?